Gott Nytt År!!!

Nu vill jag bara önska er ett riktigt Gott Nytt År! See you next year! 

Fyrverkerier och champagne från mig till er!

Puss och kram! 

Ikväll ska jag prova ostron

Ikväll blir det en massa skaldjur för mig. Bland annat ska jag prova ostron. Har en känsla av att det kommer att bli slemmigt och bajsaktigt, men vi får väl se. Man måste ju prova. 

Håll tummarna för att jag slipper spy ikväll, så ska jag hålla tummarna för att ni slipper spy ikväll. 

Sköt om er även fast det är nyårsafton!

Jag vill inte vara präktig och komma med pekpinnar, det gillar jag inte. Självklart ska ni festa och ha hur kul som helst. Men jag är rädd om er och det vill jag att ni också ska vara. 

Jag vet att på nyårsafton händer det lätt en massa dumma grejer, speciellt om man har druckit lite för mycket kanske. 

Allt jag vill säga är: sköt om er även fast det är nyårsafton. Ta det lugnt med smällare, raketer och sån't. Hoppas man slipper läsa om folk som blivit blinda, förlorat fingrar, händer och andra kroppsdelar. Var rädda om er helt enkelt!

Mitt nyårslöfte till er

Jag tänkte avge ett nyårslöfte till er. Vet att man aldrig brukar hålla dem, men tycker ändå det hör till på något sätt och det här känner jag att jag kan hålla. 

Okej, let's go!

Jag lovar att jag ska blogga flitigt. Jag älskar som sagt att blogga och slutar inte med det i första taget. Ni kommer att få dras med mig, det lovar jag!

Jag är så jävla förbannad på Israels attacker mot Gaza!

Nu har 375 palestinier dödats i Gaza och fler lär det tydligen bli. Israels premiärminister säger att de är redo för veckor av strid. Hur fan kan man säga så?! Grrr! Jag blir så fruktansvärt förbannad och undrar bara när alla jävla krighelveten ska ta slut. Krig löser ju inte ett jävla skit, fatta det! Vilka är det som drabbas av krig? Jo, vanliga människor som inte gjort någonting ont. När ska våldsspiralen i världen sluta? Aldrig, verkar det som. 

Hur kan man än idag se krig som lösningen på problem? Jag fattar inte! De som för krigen vill nog inte ha någon lösning på problemen. De verkar ju tycka att det är kul att kriga. Samtidigt säger de sig ofta tro på Gud. Ofta säger de till och med att de krigar i Guds namn. Man lär sina barn att man inte ska slåss, att man ska vara snälla mot varandra Men vuxna slåss ju för fan, och mördar. Fina, utbildade gubbar i kostym som borde veta bättre, sitter och förespråkar krig. Hur fan går det ihop? 

Jag ber om ursäkt för att jag svurit så mycket, och jag har säkert inte sagt något som kommer att förändra världen. Kände bara att jag behövde få ur mig min frustration.  

Snart är det 2009!

Tänk att snart är det 2009, ofattbart! Hur ska året bli? Jag tänker definitivt fortsätta blogga, inte en chans att jag slutar med det nu när jag fått upp ångan. 

Bloggen kommer att handla om funktionshinderpolitik, saker som händer i samhället och om mitt liv. Ni kommer att få vara med mig i glädje och sorg, nöd och lust. 

Jag älskar verkligen att blogga och vill tacka er som läser det jag skriver. Jättekul, ni uppmuntrar mig att fortsätta! Att skriva över huvud taget tycker jag är jättekul och ett jättebra sätt att nå ut på, så det blir det mer av. 

Jag tror att 2009 konner att bli bra, trots allt vemod jag känner såhär dagen innan. Det blir nog ett jättebra år! 

Jag älskar Sex and the city!

Jag har just sett ett Sex and the city-avsnitt. Har en box med alla avsnitt hemma och har sett dem tusen gånger. Jag älskar verkligen Sex and the city! Man blir så himla glad av den serien! Ni må tro att jag ska se Sex and the city-makarnas nya serie som börjar den 12:e januari. Kommer inte ihåg vad den heter nu, men den ska bli kul att se.

Kolla in mina blommor

Ni minns väl blomsterbudet som ringde mig den 22:a? Jag kunde ju inte ta emot blommorna dagen efter eftersom det var Värmdödags då. De kom idag istället. 

Det var en kär vän och kollega till mig, Maria Johansson, ordförande i DHR (De Handikappades Riksförbund) som ville tacka för samarbetet under det gångna året. Tack själv Maria!

Nej tack till nationalism!

Jag såg på Facebook att det finns en grupp där som heter "Våga vara svensk". Där är man med om man tycker att man ska få vara stolt över att vara svensk, om man vill ta tillbaka nationalsången från rasisterna, om man vill vifta med blågul flagga på gator och torg och fira nationaldag, utan att för den sakens skull ses som rasist. 

Visst kan jag på ett sätt förstå argumenten för en sådan grupp. Jag gillar själv Sverige på många sätt och det tycker jag att man har rätt att göra, men jag gillar inte nationalism, för jag förknippar det med rasism. Kanske är det fel av mig, men ändå... Jag tycker det känns läskigt med nationaldagar, vift med flaggor och skrålande av "Du gamla, du fria". För mig känns det som att säga "Vi har rätt, ni har fel. Den som vill vara med måste vara som vi". Även om det säkert inte är allas mening, så skapar det en väldigt otäck vi och dem-känsla och den gör att väldigt många människor hamnar utanför. Kan vi inte lägga fokus på att vi alla är människor och var man än kommer ifrån och hur man än ser ut så är man lika mycket värd? Alla människor behövs i vårt land. Man får vara svart, gul eller grön, tro på vad man vill och ha på sig vad man vill. Det viktiga tycker jag är att man vill vara en del av samhället, att man vill vara med och bygga det. Jag tycker inte att man behöver bli svensk för det. Här ska alla tankesätt som inte skadar någon annan få plats. Jag vill ha ett vilt mixat samhälle helt enkel. I hope you get the point.

Fina granar kommer alltid sent

You guys! Jag glömde ju att sätta ut en bild på den underbara lilla plastjulgran som jag har hemma hos mig. Hur kunde jag vara så hänsynslös? Puss på dig gran och förlåt!

Jag är tillbaka på Söder nu förresten.

Mark Levengood botade min julklappsångest

En dag i mitten av december, gick jag omkring och kollade i Ringens köpcentrum, Skanstull på Söder. Det var julklappstider och jag hade lite små-ångest sådär, typ: "Vad ska jag köpa, jag som är så värdelös på att hitta presenter?! Vad fan vill alla ha?!" Mamma önskar sig alltid glada döttrar i ulklapp, och syrran hade typ sagt att hon inte ville ha några julklappar i år. Kul att höra! Man vet ju ändå att alla vill ha julklappar innerst inne. 

Nåja, jag visste i alla fall vad jag skulle köpa till min bästa väninnas son. En bok av Lennart Hellsing som heter Sjörövarboken. In i bokhandeln bar det och där sitter Mark Levengood och signerar böcker. "Jag minns att jag tänkte: "Jaha, där är Mark Levengod. Kul!" och sedan var det ingenting mer med det.

Jag letade en stund efter Sjörövarboken, men hittade den ingenstans. När jag ser en man i slips och kostym så tänkte jag att han måste ju jobba här. Jag frågar: "Ursäkta, jobbar du här?" "Nej, jag jobbar int' här", svarar han på sitt lugna och trevliga sätt.

"Oj, förlåt", säger jag och skrattar lite.

Efter det kan jag säga att min julklappsångest var som bortblåst. Allt föll på plats och jag visste precis vad jag skulle köpa. Jag tycker att man blir lugn av Mark Levengood. Man får en känsla av att allting kommer att ordna sig när man hör hans lugna finlandssvenska röst. Han verkar väldigt trevlig och han behövs i vårt stressade samhälle. Punkt slut! 

Snälla, sätt ut "knulldikten" på Youtube!

Jag vill bara säga att Jonas Gardells "Knulldikt" inte fanns på Youtube. Skandal! Någon borde lägga den där. Den var ju så himla bra! 

Det ska förresten bli intressant att kolla in "De halvt dolda" som börjar på nyårsdagen. Jag tror att Mr Gardell ska vara programledare där. Det är i alla fall han som pratar i trailern. Spännande! Den kommer på SVT.

Bloggabstinens

Hjälp mig snälla ni! Jag känner att jag har blogg abstinens och att jag bara måste skriva någonting. Vet dock inte alls vad. 

Det finns som vanligt masor att skriva om, men... Jag är inte upplagd för att skriva om nåt allvarligt ännu. Är som sagt fortfarande på lite helghumör och i jul och nyår ska det mysas tycker jag. 

Ikväll är det verkligen en tv-kväll. Dels kommer Stjärnorna på slottet 20.00. Det tycker jag är väldigt kul att se på! Det är ett program där fem stjärnor bor på ett sIott tillsammans. Alla får varsin dag då deras karriärer uppmärksammas och då de får berätta om sig själva. I år är det Janne "Loffe" Carlsson, Christina Schollin, Jonas Gardell, Kjerstin Dellert och Staffan Scheja som är med. I förra programmet läste Jonas Gardell upp en "knulldikt" som han skrivit själv. Den var fantastiskt rolig och jag tror den finns att se på www.svt.se om man vill. Det var Christina Schollins dag och temat på hennes dag var kärlek. Jonas ville nog provocera och undrade i sin dikt vad det var för fel på lite vanligt hederligt sex. Den borde finnas på Youtube också. Om inte så tycker jag att någon ska lägga ut den där. 

Ikväll är det Janne "Loffes" dag vi får se och jag har sett i trailern att han börjar gråta för någonting. Man kan ju inte låta bli att undra vad, inte jag i alla fall. Ska bli intressant att se! SVT1 kanalen som gäller.

Efter Stjärnorna på slottet kommer Selma, en serie i två delar om Selma Lagerlöf. Första delen var igår och jag tycker den var bra. Väldigt mycket fokus på hennes kärleksliv bara, men ikväll kanske det blir annat också. Klockan 21.00 får vi som vill veta det. Den går också på SVT1.

Samtidigt som Stjärnorna på slottet kommer Körslaget på TV4 och jag gillar det! Det handlar om vanliga människor som tycker det är härligt att sjunga och som får chansen att vara med i en kör som leds av en känd person. Det är sju körer och en vinner till slut. Jag kan inte låta bli att ryckas med av sångglädjen som finns i programmet. Jag gillar att det är vanliga människor som är med, att en del sjunger hellre än bra. Fokus läggs på glädje, att man ska ha kul och det tycker jag är jättehärligt!

Nu ska jag gå och se om Jonas Gardells knulldikt finns på Youtube. Tjingeling! 

  

Julen är slut och mellandagsmooodet infinner sig

Nu när julen är slut infinner sig en sån där skön mellandagsstämning. Man varvar ner lite efter julen, men vet samtidigt att snart kommer nästa härliga högtid: nyårsafton. Jag tycker den är väldigt härlig, men känner samtidigt alltid ett väldigt stort vemod varje år när den kommer. Jag vet inte varför. Det är väl någonting med att man säger farväl till något. Man summerar det gångna året, minns allt som var roligt, men också allt som var sorgligt. In kommer nästa år och man vet inte alls hur det kommer att bli. Allt känns så osäkert på något sätt. Nåja, det är bara att ta fram sitt käcka jag och tänka att det ska nog gå att leva år 2009 också, och det är ju sant.  

Alfapet-rimmet stämde

I förra bloggen skrev jag ju mitt julrim till Alfapet-spelet. 

Jag glömde säga att jag och min familj har spelat Alfapet idag och att rimmet stämde ganska bra, eller väldigt bra rent ut sagt. 

Det var ord i mängder i olika längder, i rader som faktiskt gav oss spader. Vårt ordförråd är ganska fett, men det gick ändå riktigt snett. 

Stämningen var riktigt sur här när vi spelade, men nu är den bra igen.

Mina julrim för i år

Jag tänkte ge er några smakprover på mina julrim så ni vet vad ni har att vänta er, ni som besöker Söderbönans rimstuga nästa år. Jag delar helt enkelt med mig av årets julrimsskörd eller vad man nu ska kalla det.

Jag börjar med ett rim till ett Alfapetspel jag köpte till syrran.

Ord i mängder i olika längder,

i rader som ibland ger dig spader.

Det vill till att ditt ordförråd är fett,

annars kan det gå riktigt snett.

Här kommer ett rim om en bok med visdomsord om hundar. Den köpte jag till min kära mor.

Här kommer några kloka ord om våra bästa vänner,

de som har större intuition än vad vi känner,

de som gör en glad när man är arg,

svårt att tro att de är släktingar med en varg

Ett rim till Kents skivbox, som jag köpte till syrran. Efteråt kommer en liten förklaring. 

En gång smakade jag rabarberkräm, men med den smaken kände jag mig inte bekväm.

Insekter tycker jag inte heller om, men vem kan värja sig mot dom?

Grabbar däremot är alltid kul, undrar just hur dom här firar jul.

Förklaring: På Kents skivor finns det en låt som heter Kräm och en låt som heter Insekter, därav mina rim om rabarberkräm och insekter. De är fem grabbar, därav mitt rim om grabbarna som alltid är kul.

Sist, men inte minst kommer ett rim till en påse från Bönor och blad, med godsaker som jag köpte till mamma. Förklaring kommer afterwords.

Det är svårt att köpa nånting till en kvinna som du, 

du klickar på Internet så kommer det nu.

Jag tänkte "Det får bli Bönor och blad",

hoppas att den här påsen gör dig glad

Förklaring: Mamma är en väldigt modern kvinna som handlar mycket på internet. Hon klickar sig fram till det hon vill ha, så det är stört omöjligt att hålla koll.

  

Nästa år öppnar Söderbönans rimstuga

Nu är jag tillbaka igen. Lovade ju att jag skulle blogga varje dag i jul, men igår blev det inget. Sorry för det! Jag har iallafall haft en jättefin jul, med min kära familj och en massa god mat. Mitt dopp i grytan blev dock inte så lyckat. Never again säger jag bara! 

Mina julrim blev dock väldigt uppskattade. Jag tycker faktiskt att det är grymt kul med julrim. Det roliga är att de är rätt larviga, och att de får vara larviga. Man behöver inte sitta och tänka ut värsta grejerna, utan kan spexa till det lite som man vill, vilket passar mig utmärkt. Nästa år kring jul tänker jag faktiskt öppna Söderbönans rimstuga, så kul tycker jag att det är! Då vet ni det. Kom till mig ni som behöver hjälp med julrimmen nästa år!

Ett julrim till alla er som läser min blogg

Jag är ju så fruktansvärt bra på att rimma att jag bara måste få dela med mig av min konst.

Skämt å sido. Här kommer ett julrim från mig till er. Det kanske blir lite larvigt, men det tycker jag att julrim får lov att vara. God jul på er!

God jul till alla er som läser min blogg, ni gör mig så glad att jag tar mig en grogg.

Nej för tusan, jag hatar ju groggar, öppnar hellre klappar, äter och bloggar.

Till dricka för mig blir det massa julmust, men jag tror jag smakar lite skinka först.

Att komma med pekpinnar tjänar ingenting till, så ta er en grogg ni som vill.

En del bryr sig inte om att det är jul, de tycker kanske inte att den är särskilt kul,

att strunta i julen är också helt okej, julen behöver inte vara allas grej, 

det enda jag vill är att allt ska va' okej.

Det var en gång...

En tjej som gick till kyrkan. Prästen sa med barsk röst till alla som var där: 

"Och kom nu ihåg att INTE falla för några frestelser, det är mycket viktigt!"

Många höjde sina röster och frågade:

"Men Janssons till jul då?"

"Självklart, Janssons frestelse är ju given till jul, men inga andra frestelser är tillåtna."

Tiden gick och tjejen träffade en kille som hon tyckte om. De blev kära i varandra och en gång var det en tant som såg dem kyssas på gatan. Vad tro ni tanten gjorde? Jo, hon skvallrade genast för prästen. A true satkärring med andra ord.

Nästa gång hon kom till kyrkan blev hon tagen i örat, av prästen naturligtvis. 

"Hur förklarar du det här då? Inga frestelser sa jag ju.

"Men hallå", sa tjejen. "Min kille heter faktiskt Jansson och vi träffades till jul. Du sa ju att Janssons frestelse var okej till jul.

Hoho haha! Det var väl en rolig liten julhistoria? Den tackar jag min kompis Sara för! 

Jag ska ta mig ett dopp i grytan i år

Jajamän, det gör jag minsann. Jag skäms för att säga det, men jag sviker Söder. Just nu befinner jag mig hos morsan på Värmdö, och det ska jag göra hela julhelgen. Här är det hur gött som helst. Vi har precis klätt granen och vill ni veta mer om syrrans Janssonäventyr är det bara att gå in på www.feldermania.se

Stämningen är väldigt dan före dan om man säger så. Nu går man liksom bara och väntar. På vad? Lasse Kroner kanske. 

I år har jag bestämt mig för att prova Dopp i grytan. Kan ni tänka er? Jag gjorde det när jag var typ fem och det var en fruktansvärd upplevelse. Jag kommer ihåg att jag höll på att kräkas, men vem vore jag att inte prova igen? Smaklökarna kan ju ha ändrat sig. 

Till er som inte vet vad Dopp i grytan är för någonting, kan jag säga: det vet inte jag heller, men jag tror det är typ fettet från skinkan som man doppar bröd i.

Ska försöka blogga om mitt dopp i grytan i morgon. Ska berätta om jag spydde eller dog av upplevelsen.

Nämen Aurora Felderman då!

Jag har hört ryktas om att en viss dam, nämligen min kära syster Aurora, hånglade med en viss krönikör när hon var ute och festade i lördags. Vem det är kan jag tyvärr inte avslöja, men han är jävligt snygg och det är ju du också syrran! Nu är jag förstås nyfiken på om det här är sant. Vad säger du, Roran?

Jag blev uppringd av...

Ett blomsterbud, som sa: "Hej, vi levererar blommor till dig imorgon." Jag blev helt paff och minns inte ens vad jag svarade henne. Sedan kom jag på att jag åker till Värmdö för att fira jul klockan 11 imorgon, och att jag kommer att vara borta över julhelgen, så den kommer när jag är hemma igen. Då vet jag att när jag kommer hem väntar mig en blombukett och det gör mig så himla glad. Jag älskar överraskningar, av det positiva slaget förstås. Undrar verkligen vem den är ifrån. Det är väl bara att ge sig till tåls så får man se. I alla fall: tack för blommorna, who ever you are!

Idag degar jag

Idag är en riktig degardag. Lite trött, men in the coasy way liksom. Jag räknar ner inför julen. Det är ju inte alls lång tid kvar nu. Känner mig som ett barn ungefär. Ja heter Emelie å  e tje år å ja vill att tomten sta tomma nu! 

Förresten så har jag redan en psychotomte här, visste ni det? Jodå, vi har låst in honom i ett skåp, så galen är han. Han har skinnbyxor på sig, kör motorcykel och reagerar på ljud. Man ska akta sig jävligt noga för honom, I'm telling you! Så fort man ger nåt ljud ifrån sig så gasar han med sin motorcykel och sjunger ut. "Santa Claus is coming, to tooown". 

Vad ska jag skriva mer då? Jag tänkte avslöja vad jag köpt i julklapp, men sedan kom jag på att min kära mor och syster och mina vänner faktiskt läser min blogg då och då, så där sprack den planen. fan också!   

Julbordet var över förväntan

Nu har jag kommit hem från julbordet och ska försöka återberätta min upplevelse. Vi var som sagt på Tyrol, Gröna Lund. Miljön var verkligen jättefin, som i en stuga fast stort. Mysiga lampor överallt och väldigt stämningsfullt. Atmosfären var inte alls så hysterisk som jag trodde den skulle vara. 

Julbordet var gigantiskt, det var nog The Julbord of all Julbords, skulle jag tro. Där fanns nog all julmat man kunde tänka sig. Min jultallrik blev dock inte så stor. Jag åt så jag klarade mig, men jag vräkte inte i mig. Jag vet inte varför, men när det finns så himla mycket mat uppraddat på ett långt bord, så blir jag liksom mätt bara av att se på det. 

På det stora hela var det i alla fall en härlig upplevelse tillsammans med väldigt trevliga människor. Och julklapp fick jag också, från Förbundet. Det frestar att öppna den redan nu, men en sådan Bad girl är man ju inte, eller?

Tack för det här året, Unga Rörelsehindrade! Ser fram emot 2009. 

Hurra, jag har fått en låt som jag älskar på hjärnan!

Kan ni tänka er att för första gången i mitt liv har jag fått en låt som jag verkligen älskar på hjärnan? Annars brukar jag alltid få så himla dåliga, men igår på Youtube hörde jag "Ögon känsliga för grönt" av Barbro Hörberg. Den är så himla fin! Hela dagen har jag gått och nynnat "Kastanjeblad, som paraplyer. Jag älskade dig då, det gör jag nu."

I morgon blir det julbord

Jajamän, i morgon blir det julbord på Tyrol, som ligger på Gröna Lund i Stockholm. Det ska bli spännande. Det blir mitt livs första "riktiga" julbord. En fin avslutning på säsongen med Unga Rörelsehindrade. Min bild av julbord är typ ganska hysterisk. Alla roffar åt sig av allting, äter jättesnabbt och tills de blir helt proppmätta. Det ska bli jättespännande att gå dit och se om min bild stämmer eller inte. Det blir säkert jättekul och jag är faktiskt grymt sugen på skinka, Köttbullar, Jansson, sillsallad, ja allt vad julbordet har att erbjuda, Det är inte alltid jag är sugen på julmat, men imorgon minsann tänker jag roffa åt mig av allting. Nu väger jag 37 kilo, imorgon kanske jag väger 137, vem vet? I will tell you later hur min första julbordsupplevelse var.

Kul Youtube-klipp

Visste ni att jag är en riktig Youtube-nörd? Nähe, men så är det i alla fall. Det finns hur många roliga klipp som helst att kolla på. Här kommer tre av mina favoriter. 

1. Leave Britney alone! Ett Britney-fan skriker ut sin frustration över hur Britney Spears behandlas av skvallerpressen. Han gråter och skriker "Leave Britney alone!" Jag håller med honom om att de behandlar henne på ett fruktansvärt sätt, men känns han inte lite teatralisk? Kolla själva! 

2. Jordbruksminister Eskil Erlandsson tycker tydligen inte att djursex ska bli illegalt. Sök på "Eskil Erlandsson säger för mycket", så får ni se nåt som verkligen får en att börja undra vad han gör med sin hund bakom stängda dörrar.

3. Jag hittade ett klipp från Bulgariska Idol, som är fantastiskt kul. En kvinna sjunger Mariah Careys "Without you" på ett lite annorlunda sätt.

Man kan garva åt en massa musikvideor också. Till exempel Styles "Dover Calais". Vilka frisyrer, säger jag bara!

En låt som jag verkligen irriterar mig på, är den där "You touch my talala" med Gunther. Han menar väl att provocera och jag blir provocerad. Först kommer hans rap eller vad man nu ska säga, och sedan sjunger två snygga tjejer bland annat "I just can't get enough of you boy". Ursäkta! Boy?! Vaddå boy?! Han är väl för i helvete ingen boy heller!!! Här snackar vi ful gubbe!

Nåja, det jag vill säga med den här bloggen är kort och gott: gå in på Youtube! Livat värre.

Jag fick en wasabichock

Häromdagen åt jag Sushi och till slut kom jag fram till den biten med avocado. Jag älskar verkligen avocado och min tanke var just att spara det bästa till sist. "Nu ska jag njuta", tänkte jag, och det gjorde jag också. Jag stoppade hela munnen full och kände till min stora förvåning hur det brände i käften på mig så jag trodde att jag skulle dö. Det visade sig att den lilla oskyldiga avocadon som låg där och inte såg ut att vilja någon nåt illa, egentligen var en elak wasabiklick på uppdrag att mörda. Jag besegrade i alla fall klicken genom att dricka snabbt som ögat, and as you can see I'm still alive.

Otillgängligheten isolerar och utestänger

Jag funderar väldigt mycket på hur det kommer sig att otillgänglighet än idag, när det snart är år 2009, inte klassas som diskriminering enligt svensk lag. Jag tycker vi har tjatat hur länge som helst om att vi faktiskt är medborgare i samhället, att vi vill ha samma rättigheter och skyldigheter som alla andra och så vidare, men det verkar liksom inte gå fram. Undrar varför. Alltför ofta när jag pratar om otillgänglighet som diskriminering, möts jag av klappar på huvudet och attityder som: "Visst är det lite trist att du inte kan gå på krogen, men jag ska säga dig att när jag och min pojkvän Leif var ute senast så var det inte alls kul! Du missar inget, det är härligt att äta hemma också." Den diskriminering vi utsätts för, tas liksom inte på allvar. Vi tas inte på allvar. Jag tror bland annat att det beror på att alldeles för få människor känner oss. Att de inte känner oss beror på otillgängligheten. Trappor, trösklar, trottoarkanter, nivåskillnader och annat skit, hindrar oss från att mötas och lära känna  varandra. Otillgängligheten isolerar oss från varandra. Den gör att vi inte kan ses på gator och torg, i affärer, på kafeer, restauranger och barer. Den gör att vi inte kan åka tunnelbana och buss tillsammans. Den gör att vi missar varandra och det tycker jag är jävligt sorgligt!  

En elefant har kommit in i mitt liv

En gång hörde jag en tjej i 18-årsåldern säga att hon älskade gossedjur. "För mig är de levande", sa hon. 

Jag har själv alltid tyckt om gossedjur, även som vuxen, men att de skulle vara levande är väl ändå att överdriva, tänkte jag. Det var BB det - Before Babar. Jag sprang nämligen på världens underbaraste och mjukaste elefant inne på IKEA för några dagar sedan. Jag kramade om honom och döpte honom genast till Babar. Lite fantasilöst namn kanske, men what the hell? Han lever, det är jag helt övertygad om! Han fick låna min rullstol medan jag låg och vilade ett slag.

En hyllning till Micke Pettersson

Jag vet att det var länge sedan jag skrev, men inspirationen har bara inte funnits där helt enkelt. Nu känner jag dock mig redo att börja igen.

I fredags, den 12:e december, hände någonting väldigt sorgligt. Jag var på en kompis begravning. Han dog till följd av sitt grava funktionshinder. Jag tänker mycket på dödshjälpsdebatten, som ju är väldigt på tapeten just nu.

Micke, som min kompis hette, bevisar att man kan tycka att livet är underbart, även om man lider en hel del. Micke levde verkligen när han levde, tog vara på allt han hade. Han var en väldigt engagerad kille, väldigt aktiv i Unga Rörelsehindrade. Demonstrerade, gjorde olika aktioner. Han ville få allmänheten att börja se tillgängligheten som en viktig fråga. Han utstrålade styrka och liv, och han ville absolut inte ha någon dödshjälp. 

Man måste verkligen förstå att alla människor behövs för att saker och ting ska gå framåt. Micke har gjort Sverige till ett bättre land. Han har berikat människors liv.

Nu kommer jag åter igen in på det här med personlig assistans och hur viktig den är. Tack vare den kom Micke ut på gator och torg, kunde engagera sig i saler och ting. Han kunde utveckla sina intressen och sin personlighet. Han gav så himla mycket av sig själv till andra och kunde leva på sina egna villkor. Det är ju det man vill göra i livet, tycker jag. Därför skrämmer det mig att regeringen ens pratar om att ta ifrån oss den möjligheten och på så sätt göra oss till paket. Assistansreformen räddar faktiskt liv. Det är en skam att politikerna vill skära i den!

Vila o frid Micke Pettersson, vi ses i Nangiala!